Carmensita- min lipizzaner-/ stridshingst

Igår skulle vi ju ut och rida en vända.. Först började det med att hon drog av grimskaftet och kutade iväg till sommarhagen när jag skulle sadla henne. Som tur var, var ju hagen tom och grinden öppet så hon stod precis innan för grinden och väntade. När hon såg mig kutade hon förstås iväg och andra hållet men efter typ en kvart när hon hade insett att det inte fanns några andra hästar i hagen följde hon med hem igen. Hon gick i "spansk skritt" för att försöka bli av med alla insekter..

Vi kom iväg iallafall och när vi ridit förbi Skrikstad hörde vi en häst som gnäggade, inget ovanligt med det men sen när jag kollade över axeln så kommer en liten welsh- ponny mot oss i full galopp. Carmensita är rädd för andra hästar och speciellt för små hästar.. Dom hälsade på varandra, och Carmensita blev förstås jätterädd och började slå med frambenen (hon sjönk ner på bakbenen och fäktade med båda frambenen), sen hoppade hon omkring. Efter en stund galopperade den lilla hingsten (kulorna syntes när han galopperade iväg) och sen kom han tillbaka gång på gång.. Tanten och farbrorn som ägde hagen hade tydligen bara hyrt ut den, dom hade ingen hästvana så vi fick försöka mota/ locka ner hingsten tillbaka till hagen med Carmensita.. Efter typ 20 minuter eller så fick vi till slut in den i hagen igen. Verkligen en pärs, Carmensita var genomblöt av svett förstås.. Vi red tillbaka samma väg som vi kommit eftersom vi inte ville ha hingst-sällskap igen.

Så mycket för en lugn kvällstur..

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback