Cattis

Guuud, jag kan inte sluta tänka på den mycket söta lilla divanen jag såg på loppisen i Fornåsa i fredags. Jag har inte en aning om vad den kostar men jag är helt säker på att den kostar alldeles för mycket. Överpriser är ju liksom grejen där, medan jag tycker att själva poängen med loppis är att det ska vara billigt. Tyvärr har tankarna på divanen, vart jag skulle kunna ha den, den är ju grön, egentligen passar den inte in nånstans osv osv lett till att jag börjat tänka på ett annat hus. Inom en mils radie från vårt hus finns ett stort gammalt hus som står tomt, jag brukar rida förbi där. Fast nu var det ju ett tag sen jag red. Iallafall! Det här huset är så stort och väldigt skruttigt, förmodligen vore det bättre att riva det och bygga ett nytt hus. Men i mina ögon är det så fint! Det har jättemycket potential, tyvärr ligger det precis utmed en asfaltsväg, men man kan ju bygga ett staket, eller hur? Och renovera (i hundra år innan det blir beboeligt). Det finns ett litet hus också och ett uthus, lite mark.

Ja, ja. Vad är väl en bal på slottet, va?! Om hundra år kanske... Men jag håller ögonen på stället!

Om jag bara kunde bli rik... Eller vi förstås! Vi kunde bli rika... Och leva lyckliga i alla våra dagar. Hmmm.